Sverige igen.

Då har jag kommit hem till Sverige igen. Jag tycker jag flyger och flänger hela tiden. Men det är kul! :D

Resten av tiden i Kyoto spenderades med att kolla på en massa andra tempel och platser. Bland annat såg jag guld templet, som till skillnad från silver templet faktiskt levde upp till sitt namn.

Japan är ett land som jag kan rekommendera att åka till! Visst, lite förståelsesvårigheter finns det ju eftersom de inte är så duktiga på att prata engelska, men de är väldigt trevliga. På Tokyo och Kyoto har sin egna charm och iallafall jag kan inte säga att det ena är bättre än den andra. Något som jag ångrar dock är att jag inte åkte under körsbärsblommningen (vilket var svårt eftersom jag fortfarande var i USA då) och att jag inte åkte och kollade på Mount Fuji, för det hade bog också varit väldigt coolt!

Jag är annars väldigt nöjd med min resa och har fått många nya upplevelser och träffat nya människor :D


Silvertempel..?

Då var jag i Kyoto nu. Jag åkte hit i söndags med Shinkansen som är ett expresståg som går väldigt fort! Fast om jag skall vara ärlig så kändes det precis lika snabbt som när man åker X2000... Så en en liten besvikelse var det ju! Men men, det var antingen att åka Shinkansen som tog nästan 3 timmar eller så hade jag kunnat åka buss som skulle ta 8 timmar! Så valet var ju ganska lätt.
 
När jag anlände till Kyoto stationen så skulle jag sedan hitta en busshållsplats för att sedan ta en buss till Christofer som jag bor hos. Ja, det var ju inte världens lättaste. Eller jo, att hitta busshållsplatsen och bussen jag skulle åka med var ju ganska lätt. Att hitta vilken station jag skulle av på var ju en annan femma! För det står mest på japanska, men i ca 7 sekunder står det vad nästa hållplats heter med vanliga bokstäver. Det var inte alltid så lätt att se eftersom tydligen kände allt folk för att åka med buss 5 just då när jag kommer med resväska och allt! Men det ordnade sig, helt plötsligt så tröttnade dem på att vara ivägen för mig och gick av bussen istället. Det var ju lite snällt av dem. Sen några stationer senare så kom hållplatsen där jag skulle av. Det var ju också intressant när man skulle gå av! För att börja med så hoppade man på bussen bak i bussen och när man hoppade på så tog man en lite pappersbit där det stod ett nummer på. När man skall gå av sen så gick man fram till chauffören och kollade på en tavla där det stod hur mycket personen med det numret skulle betala (det fungerade på automatik, så det var en dator som höll reda på det eller något.. fråga inte helt enkelt) och när man skulle av då så skulle man lägga ner lappen i en box. Jag fattade ju inte var så busschauffören tog den från mig och la i den och sen skulle man lägga i pengarna i boxen också, men jag råkade ju lägga dem i växlingsmaskinen -_- men chauffören hjälpte mig då också, så det var en väldigt snäll chaufför som faktiskt även kunde engelska!!
 
När jag hoppade av bussen så stod Christofer där och väntade på mig, så jag behövde ju inte gå vilse i Kyoto. Vi gick då till hans rum som han hyr här. Och han har en säng! Mycket skönare än att ligga på golvet på en eller två tunna madrasser :P
 
Dagen efter så hade vi planerat att vi skulle gå till Silver templet, Filosofens promenad och Heian helgedomen. Vi tog då bussen till Silver templet. Det var också en bit att gå, men det är ju jag expert på efter allt promenerande som jag gjorde i Tokyo. Silver templet var en besvikelse, det var ju inte silvrigt!! Men annars var det väldigt fint där. Här är iallafall bilder från dagen:
Silver templet! Var är silvret??
 
En kon..?
 
Såhär fint var det där.
 
Här kunde man be lite.
 
Utsikt över templet och Kyoto
 
Alltså, sånna här läskautomater kan man hitta överallt! Det finns olika sorters drickor i dem, det finns även automater där du kan köpa cigaretter!
 
Filosofens promenad.
 
Heian helgedomen
 
 
Porten innan man kommer till helgedomen.

Japansk kompis

Häromdagen så träffade jag en servitör på en restaurang som jag åt på. Ensam som jag var så började han prata med mig, kanske för att öva på sin engelska... vad vet jag. Long story short. Han bad om min facebook och dagen efter bestämde vi att vi skulle träffas idag och göra något. Klockan 10.00 möttes vi upp på Asakusa stationen, eftersom den är närmast mig. Sen åkte vi tunnelbana. Först åkte vi till ett ställe, kommer inte ihåg vad det var just nu, men det var ganska tråkigt så då åkte vi till något som jag trodde var en park. Visst, det var ju en park men ingen park med träd, buskar, blommor, dammar och broar. Utan det var en nöjespark. Så där var vi hela dagen, mer eller mindre. På kvällen när vi hade tröttnat så gick vi på Karaoke! Det var väldigt kul! :D
 
En byggnad, tog kort på den bara för att...
 
En liten flicka som kom från hållet vi gick åt sprang och stannade helt plötsligt och tog kort på något här. Så när hon hade gått så tog jag också kort på det, bara för att... :P
 
"National diet gate"????
 
 
 
Hiroki!
 
De hade T-rex!!!
 
Något som jag verkar ha för vana att utsätta mig för när jag går på nöjesfält nu för tiden! :S
 
 
Karaoke!
 
Ett av de stora övergångställena. Men har för mig att det skall finnas ett som är ännu större än detta!

Konnichiwa!

日本語で何か! Ja, det är ungefär så jag tycker att folk säger här! De kan egentligen säga vad som helst till mig och jag bara nickar och ler och kanske säger arigato ibland.
 
Idag har jag varit i en park som heter Hibiya, lite utanför det Kejserliga palatset och i Ginza centrum.
Innan jag kom in i parken så stod det en massa poliser (de med svarta kläder och svart hjälm). Jag visste inte riktigt om jag skulle känna mig rädd eller om jag skulle känna mig säker, för de stod där och spärrade av delar av vägen ibland. Det visade sig att det var typ något slags demostrationståg som körde runt i bilar och ropade ut saker i megafoner och sa: "日本語で何か!!".... antagligen.
Men sen satte jag mig på en bänk och fikade med min Chai tea latte från Starbucks och en kaka. Mumsigt! Sen såg jag allt det här:
 
Ser ni sköldpaddan?
 
 
 
 
 
Tror det är någon stor Aloe vera buske till vänster.
 
Någon skandinavisk viking som hade kommit fel, fast de skyllde på att de hade öppnat den arktiska gången till Japan.... Jag trodde inte på dem.
 
En park som jag låg och solade/sov i, i ca 45 min.
 
Kejsarens palats som fortfarande används.
 
En annan del av palatset.. kanske där alla samurajer bodde när de vaktade palatset.
Ginza by night!

Ueno-parken

Haft en bra dag idag med! Här kommer lite bilder:
Ueno-parken:
 
 
 
 
 
Zoo:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Typ Naturhistoriska museet:
 
 
Jag kan inte säga att jag inte såg en enda kotte iallafall.
 
 
Sista bilden för idag får vara mitt torn som visar mig att jag hat kommit till rätt korsning när jag skall hem.

Kan inte stanna hemma!

Jaha, då blev det lite hastigt och lustigt att jag åkte utomlands igen. Fast jag kommer inte vara borta lika länge den här gången. Den här gången har jag åkt till andra sidan världen, alltså Japan! Jag åkte hemifrån tisdagen den 30 april på morgonen och kom fram till Tokyo på förmiddagen Japantid. Min resa gick väldigt bra, förutom att jag stressade HELT i onödan till min gate när jag mellanlandade i Istanbul. För jag fick ändå stå där i... ja, nästan 30 min innan allla sprang på planet samtidigt. När jag stod där vid gaten och väntade så märkte jag ganska snabbt att jag syntes väldigt tydligt. För nästan alla andra som var där var japaner! Eller det vet jag ju inte egentligen, så vi säger asiater. Vi var max 10 personer som inte hade asiatiskt utseende. Lika bra att vänja sig! När jag sen väl kom på planet så satt jag tillsammans med två äldre japanska kvinnor. Vi sa inte så mycket till varandra under färden, för jag kan ingen japanska och de verkade inte kunna så mycket engelska. Men i slutet började vi prata lite eftersom jag hjälpte dem med tv-skärmen där allt stod på japanska!! :S Men det gick bra och de undrade om jag kunde japanska och jag sa nej. De började ju förstås att börja skratta då eftersom jag hjälpte dem med japansk text. Vi börjde prata, så mycket det gick. Kvinnan som satt precis bredvid mig kunde inte någon engelska förutom "thank you" och "tea", men den andra kvinnan var tydligen engelska lärare för barn från 4-18 år. Så vi kunde kommunicera, lite iallafall. I slutet av resan så fick jag en påse som innehöll:
Det var lite typ rissnack OCH ser ni vad som är längst ner till höger?? En fisk!! Ja, det låg några torkade fiskar i påsen!! Jag åt dem inte... Jag vågade inte. Men det andra var gott. Sen fick jag en påse med något vingummigodis, tror jag, för jag har inte öppnat den än. Sen visade de mig alla mynt som de har i Japan och de gav mig dem också! Totalt var den 666 japanska yen (500 + 100 + 50 + 10 + 5 + 1). De var jättegulliga! Den som inte kunde engelska sa även att hon skulle visa mig runt i Tokyo, men det blir nog inte.
 
När vi väl hade landat så tog jag mig väldigt smärtfritt genom passkontrollen, vi var ju som sagt bara max 10 som skulle gå i den kön där jag gick. Jag hade sådan tur också att det var ingen som var framför mig, det var ju lite annorlunda än om man jämför när man igenom passkontrollen när jag åkte till USA då jag stod där i nästan 2 timmar!! Okej, inte 2 timmar kanske men iallafall 1 timme. Efter passkontrollen hämtade jag min väska och hux flux så hade jag tagit mig till mitt hotell. Det ligger i ett väldigt mysigt område, men man kan gå vilse här! Gatorna heter ju inte direkt Storgatan. De heter ju mer: 1丁目35 och gärna sifforna i japanska siffror också... Så ja, man kan gå vilse. De på hotellet kan inte jättemycket engelska, men det funkar. Jag kan ingen japanska, så vi förstår varandra nog lika mycket. Jag fick till slut min nyckel till mitt rum som är på högsta våningen! ;) Mitt rum ser ut såhär:
Jag bokade ett singelrum och det är det verkligen! Det känns lite samma storlek som en fängelsecell. Högen som är längst upp till vänster på golvet är min säng... Det är två, inte jättetjocka, madrasser, ett täcke som nästan är tjockare än madrasserna är tillsammans, ett stycke konstig kudde och en pyjamas eller någonting. Mysigt va? Kanske inte, men jag fick vad jag betalade för och det skall väl gå bra, det är ju bara fyra nätter.... :S
 
Sen gick jag ut och turistade, klockan var ju ändå bara halv två på eftermiddagen. Så jag bestämde mig för att gå till Sensojitemplet, eftersom det ligger bara ca 15-20 min gång ifrån mitt hotell. Där var det byggnader och skyltar på ren japanska (tror jag).
Ingången.
Någon ingång innanför den första ingången.
Japanska på ett staket.
Ett stycke tempel.
Vid templets ingång.
Utsikt från templets ingång över Hozomonporten.
Såhär dricker du vatten,
från den här fontänen.
Här är folk som har läst skylten om hur man dricker vattnet.
Någonting med stenfåglar på.
En femvåningspagod.
Jag framför femvåningspagoden.
Todas grav. Kan även nämna att under hela tiden jag tog bilder så kan jag svära på att det stod Yoda.
Fråga mig inte,
varför de har bara delar av jättestora stuprör här.
Mer japanska på en pinne.
Ett tempel till
Någon mysig shoppinggata som jag hittade bakom alla tempel
Rislampor på pinnar
En liten japanskträdgård med lite koifiskar och en bro eller två.
 
 
Efter allt turistande så blev jag till slut hungrig, vilket jag kände var jobbig eftersom jag hittade inga menyer på engelska ute på gatorna. Så då gjorde jag såhär:
Jag hittade en restaurang där de hade gjort plastmodeller av sina rätter och satt dem i skyltfönstret och skrivit hur mycket det kostade. Dum är jag ju inte, så jag tog kort på den som jag ville ha. Gick in i restaurangen, fick ett bord och visade bilden på maten som jag ville ha. Det här var det jag fick:
Rätt likt va? Det skall jag nog göra fler gånger, om jag inte hittar något med engelsk översättning på sina menyer.
 
Japp, det här var min dag. Det var också ett sätt att säga att jag har kommit fram säkert och jag har det bra :D
 

Hemma! Och det börjar ju bra...

Jaha, då var man hemma igen! Konstigt som f*n känns det. Alla pratar skånska! Vilket jobbigt språk egentligen! :O Nej, men skånska är bra. Men man märker av det mer tydligare nu när man inte har hört det på nästan 13 månader..

Hur gick min resa då?
Jo, flyget till London gick bra, lite försenat eftersom det blåste i London vilket gjorde det svårare att landa. När jag väl kom till London så hade jag typ 1 1/2 - 2 timmar till flyget till Köpenhamn skulle gå. Jaja, men då kunde jag köpa något och dricka och se till att jag inte somnade på flygplatsen. Min gate kom aldrig upp på tavlan, men sen kom det information om att det var 35 min försenat. -_- Kul! Där satt jag och försökte att inte somna och så säger dem att de är 35 min försenat. Jätteroligt... Nej, men till slut kom iallafall min gate upp och flyget avgick, men vi blev ändå typ 40 min försenade. Jag satt sedan och väntade på väskorna. Jag hade checkat in två väskor och sedan checkade jag in en tredje vid gaten på Dulles, så jag väntade på 3 röda väskor. En röd väska kom... Den andra väskan kom.... ..... ..... Var är min tredje röda väska??? Nähe, den kom inte. Då fick jag gå till bagageservice och prata svenska(!) med en danska. Det gick bra. Jag visade mitt väsknummer... Jaha, min väska var kvar i London. Jag tror den kände att den ville stanna kvar i ett engelsktalande land eftersom den känner bara till engelska, för jag har inte pratat så mycket svenska med den. Jag fick iallafall beskriva hur den såg ut, röd liten väska, och lämna mina kontaktuppgifter. Jag gick därefter ut till vänthallen där jag möttes av en gråtandes mamma, halvt gråtandes moster och pappa. Fick förklara att jag blev en timme sen nästan p.g.a att mitt flyg var försenat och att min väska ville vara kvar i London. Vi åkte iallafall hem. Där vi åt kebabpizza och svamppizza. Gott! Men för mig kändes det konstigt att vara hemma. Det var annorlunda, men ändå likadant. Jag visste ju var allt var, men ändå inte... Det är svårt att förklara, jag vet nästan inte själv vad jag känner... När jag hade varit hemma i Kristianstad i typ 1 timme så ringde min mobil, "Okänt nummer" stod det. Jaha, tänkte jag och så svarade jag. Då var det en dansk man som svarade och sa att de hade min väska på flygplatsen nu och undrade om jag ville ha väskan till min adress i Linköping eller Kristianstad, eftersom han hade två adresser. Haha, jag har inte ens bott i Kristianstad. Så jag sa till honom att jag ville ha den till min adress i Kristianstad. Då sa han att de skulle komma till mig mellan 10 och 17 imorgon (fredag) med min väska. Vad snällt, tack! sa jag och la på.

Nästa dag (fredag) så körde jag till Sandra. Det första jag gör när jag sätter mig i bilen och startar bilen är att glömma att trycka på kopplingen! Bilen, som blev rädd att jag inte tryckte på kopplingen, hoppade rakt in i garageporten som var typ 2 m framför. Det blev en buckla, det syns inte.... eller jo, det syns.. ganska mycket... Efter det kände jag mig som en nybörjare, så jag ringde mamma. Hon svarade inte så jag spelade in ett meddelande på hennes röstbrevlåda: "Hej mamma, det är Johanna. Ehhh... jag säger det fort. Jag har kört in i garageporten. Hejdå!". Jaja, vad skall man göra? Sen gjorde jag något som var väldigt jobbigt. Bad min lillebror, som inte har tagit körkort än, att hjälpa mig med körningen!!! Hur tänkte jag där egentligen? Men men, han hjälpte mig att backa ut så att jag inte backade på huset. Sen körde jag iväg och "övningskörde" till Sandra och hämtade upp henne.

Jo, jag glömde säga att ca klockan 13.10 så ringde min mobil från ett 0045 nummer, jag kände inte till det så jag svarade inte. Men det ringde igen så jag svarade då, för jag ville fortsätta att sova. Då var det en man från flygplatsen och sa att han var utanför dörren med min väska. Han lät dock lite förvånad när jag sa "Okej, vänta lite så kommer jag ner." Och mycket riktigt, där stod en dansk man med min tredje röda väska och ville ha min signatur på ett papper. Jag skrev på och tog min väska. Jag gick och la mig sen igen och vaknade av att Jacob kom in på mitt rum och plötsligt la han sig på mig och typ dödade mig. Nej, inte riktigt, men nästan... Jaja, då var det väl dags att gå upp, klockan var ju ändå lite efter två på eftermiddagen ;)

Nu ligger jag här igen, för andra gången, i min säng och kan inte sova eftersom jag sov till klockan två idag! Jaja, jag får skylla mig själv. Får väl se om jag kan gå upp tidigare imorgon :P

I'm the world's greatest!

Just nu sitter jag på Dulles international airport som ligger lite utanför Washington, DC. Mitt plan skall avgå om exakt 1 timme och 37 minuter (10.30 pm). Men det får vi se om det gör, man kan ju inte alltid lita på flygplanen...
 
Men nu har jag klarat av 1 år i USA. Eller rättare sagt 13 månader. Jag har en massa blandade känslor. Jag vet inte riktigt var jag skall ta vägen för ena stunden vill jag absolut inte lämna USA, men i andra vill jag bara hem till lilla Sverige. Sov så värst bra gjorde jag heller inte i natt. Jag sov i sådär 3 timmar och sen sov jag lite halvt i en timme i eftermiddags. Så på 24 timmar har jag sovit i ca 4 timmar. Inte bra! Men vad skall man göra åt det? Det som är positivt med det är ju att jag antagligen kommer sova på flyget till London.
 
Men iallafall, jag sa till mig själv att när jag har klarat av mitt år här så skall den här sången representera att jag har klarat det och gav inte upp även om det var svårt ibland. Så här är texten till sången. (Om ni inte vet vilken sång det är så kan ni söka på R. Kelly - The world's greatest på Spotify eller Youtube.)
 
 

R. Kelly - The world's greatest

 

Who's the worlds greatest?
Who's the worlds greatest?
The worlds greatest

I am a mountain
I am a tall tree, oh
I am a swift wind
Sweepin' the country
I am a river
Down in the valley, oh
I am a vision
And I can see clearly 

If anybody ask you who I am
Just stand up tall
Look 'em in the face and say 

I'm that star up in the sky
I'm that mountain peak up high
Hey, I made it
I'm the world's greatest
And I'm that little bit of hope
When my backs against the ropes
I can feel it
I'm the world's greatest 

I am a giant
I am an eagle, oh
I am a lion
Down in the jungle
I am a marchin' band
I am the people, oh
I am a helpin' hand
I am a hero, oh 

If anybody asks you who I am
Just stand up tall
Look 'em in the face and say 

I'm that star up in the sky
I'm that mountain peak up high
Hey, I made it
I'm the world's greatest
And I'm that little bit of hope
When my backs against the ropes
I can feel it
I'm the world's greatest 

In the ring of life, I'll rein love
And the world will notice a king
When there is darkness I'll shine a light
And you'll use the success you'll find in me 

I'm that star up in the sky
I'm that mountain peak up high
Hey, I made it
I'm the world's greatest
I'm that little bit of hope
When my backs against the ropes
I can feel it
I'm the world's greatest 

I'm that star up in the sky
I'm that mountain peak up high
Hey, I made it
I'm the world's greatest
I'm that little bit of hope
When my backs against the ropes
I can feel it
I'm the world's greatest 

I'm that star up in the sky
I'm that mountain peak up high
Hey, I made it
I'm the world's greatest
I'm that little bit of hope
When my backs against the ropes
I can feel it
I'm the world's greatest 

It's the greatest
Can you feel it?
Say the greatest
Can you feel it? 

I saw the light
At the end of a tunnel
Believe in the pot of gold
At the end of the rainbow
And faith was right there
To pull me through, yeah
Used to be locked doors
Now I can just walk on through 

It's the greatest
Can you feel it?
Say the greatest
Can you feel it? 

I'm that star up in the sky
I'm that mountain peak up high
Hey, I made it
I'm the world's greatest
I'm that little bit of hope

When my backs against the ropes
I can feel it
I'm the world's greatest


10 April - Honolulu

Nu blir jag irriterad! Nu hade jag skrivit värsta braiga inlägget men det blev inte publicerat! Så därför får ni en snabb sammanfattning.

Idag var en mycket bra dag! Först parasailade vi! Det var väldigt härligt. Vi hade en underbar utsikt över ena sidan av Oahu, alla bergen och skogen och alla hus som bor där.

Efter parasailingen så scuba divade (tubdykning) vi. Bästa upplevelsen någonsin!!! Ett måste!!! Vi såg en massa fiskar och 1 meter i diameter stora havssköldpaddor var av en som vi var ca 1-2 meter ifrån, men vi fick inte röra den eftersom den är vild. En underbar dag helt enkelt!! :D


9 April - Dag ?, Honolulu

Ja, vi kan säga att San Diego inte riktigt blev som vi hade tänkt. Mer säger vi inte om det.

Nu är vi på Hawaii!! Bor ca 10 min gång från Waikiki beach och vädret är bara bra! Runt 25 grader (säkert mer) och sol. Kan set bli bättre? :D


2,3 & 4 April - Dag 14, 15 & 16, Las Vegas/Los Angeles/San Diego

De här tre dagarna har vi åkt väldigt mycket buss. Först från Las Vegas till Los Angeles, som tog ca 10 timmar eftersom vi stannade först på något choklad fabrik / kaktus park. Efter det åkte vi och åt brunch på en buffé, fast jag och Lisa valde att äta på vårt älskade Panera Bread som vi hade varit utan i sådär en och en halv vecka ;) sen fick de för sig att vi skulle stanna två timmar på en outlet, men det brydde vi oss inte så mycket om egentligen eftersom vi inte har plats att shoppa något! Men till slut kom vi äntligen fram till Los Angeles där vi skulle sova. Innan vi kom fram till hotellet fick vi åka ytterligare en buss, fast en "stadsbuss" den här gången och det tog max 15 min.

Dagen efter gick vi upp tidigt (06:45) eftersom vi skulle ta bussen till San Diego. Fast för att komma till busstationen var vi tvungna att ta en annan buss. Bussen till San Diego gick smärtfritt, fast när vi kom fram så märkte vi att hotellet låg nästan 4 timmar bort från busstationen! Men det var om man gick. Om man tog bussen skulle det ta ca 1 timme och då var man tvungen att byta buss, men det gjorde vi! ;) När vi kom fram till hotellet var vi så trötta efter att inte ha gjort någonting, så vi vilade på rummet ett tag.

Idag var vi nere på stranden i ca 3, 4 timmar. Vilket var tillräckligt! Enligt Lisa på stranden såg jag ut att vara gyllene rosa. Ja, gyllene rosa var vi båda två! Eller mer tomatröd...


Andas!

Vill bara skriva att vi lever och mår bra. Vi har bara inte tillgång till internet lika mycket längre så mer uppdatering kommer senare när vi har mer tid! Hej från San Diego


1 April - Dag 13, Las Vegas/Grand Canyon

Här har vi världens skönaste sängar! De är så mjuka och goa. Så det var väldigt jobbigt när klockan ringde. Idag ringde klockan ännu tidigare än igår. 4.00 ringde klockan! Vår snälla guide hade även beställt väckning till oss klockan 4.30, för sen skulle vi stå i lobbyn klockan 5.10. Bussen som skulle ta oss till Grand Canyon skulle sedan gå 5.15, typ.

Resan dit sov vi båda igenom. Men väl framme så fick vi åka en buss på ca 3 minuter för att komma till "Eagle point". Det var en utsiktsplats över västra delen av Grand Canyon där en av bergen såg ut som en örn med utsträckta vingar. Efter att ha tagit lite bilder på de underbara stenarna och på lite våghalsiga bilder på oss själva så åkte vi vidare till en utsiktsplats, där man 360 grader utsikt över de fantastiska stenarna, som hette "Guano point". Mycket vackert var det. Den här delen av Grand Canyon var ett område som ägs av en indianstam. Där fanns lite små shoppar där man kunde köpa lite smycken och sånt som de hade gjort. Men kunde även köpa en sådan där huvudbonad som hövdingen har med en massa fjädrar för ca 2000 dollar.

Efter vi var klara med att kolla på underverket så åkte vi vidare och kollade på "Hoover dam". Vi tog lite bilder från bussen, men vi tyckte vi hade tillräckligt med vattenbilder så när de andra gick ut och tog bilder på dammen så satte vi oss ute och solade i 15 minuter, sen åkte vi hem till hotellet.

På kvällen så åkte vi och kollade på en show, även kallad "Jubilee show". Den var..... speciell, mer behöver vi inte säga. Sen gick vi runt på hotellet och upptäckte att det fanns ett nöjesfält inne på hotellet, eftersom ett stort kasino inte är tillräckligt. Vi köpte även glass, det var gott! :D


31 mars - Dag 12, Los Angeles/Las Vegas

Väckarklockan ringde klockan kvart över fyra imorse!!! Det var lite jobbigt, men vi snoozade till tio i fem. För klockan kvart i sex skulle vår taxi komma och hämta oss och köra oss till Chinatown där vår busstur till Las Vegas och Grand Canyon skulle börja. Klockan 6.45 satt vi sen på bussen, med en guide som pratade kinesiska och engelska. På bussen var det både engelsk- och kinesisktalande människor, så allt hon sa var hon tvungen att säga på båda språken. Hon pratade nästan konstant hela bussturen till Las Vegas (6 timmars färd), fast vi hade ungefär totalt 2 1/2 timmars paus från hennes pratande, för då var vi inte på bussen ;)
Men till slut kom vi fram till Las Vegas och kunde checka in på vårt hotell Circus Circus. Vi fick vårt rum på åttonde våningen, men när vi öppnade rummet så var det inte städat. Vi sa då till en som var nere på första våningen i lobbyn om hon kunde hjälpa oss. Hon hjälpte oss då att byta rum för hon tyckte inte att vi skulle vänta på att få rummet städat. Vi fick istället ett rum på fjortonde våningen!
På kvällen var det dags för en night tour där vi åkte till Old town, åkte till Bellagio och såg den berömda vattenshowen som är utomhus och så åkte vi till Venetian och kollade på kanalen som de har inomhus där man kan åka gondol. Vi skulle även ha åkt till Mirage och kolla på en Vulkanshow, men det blåste för mycket, så för säkerhetens skull hade de ställt in den. Alla tre hotellen som vi besökte eller skulle besökt är sex stjärniga hotell!!


30 mars - Dag 11, Los Angeles

Santa Monica idag igen. Nästan likadant väder idag igen. Fast idag hade vi sällskap, två av Lisas kompisar, Malin och Janina. Vi gick på piren, som är slutet på den kända vägen Route 66. På piren fanns där ett litet nöjesfält, lite matstånd och souvenirer. Efter det satt vi en stund på stranden, fast solen hade gått i moln. Tog sedan bussen till The cheesecake factory och till en stor Beverly Hills skylt som vi var tvungna att ta kort på och med ;)


RSS 2.0